Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Hej och välkommen till en bloggstund med mej. Vi har nyss varit till vår yngsta dotter Anki med familj,
vi hade pratat om att mina olika dikthäften kanske borde samlas till en gemensam bok. Då frågade hon
kommer du ihåg mamma vad som var det första du skrev, ja det gör jag svarade jag och här är min be-
rättelse, om detta som jag aldrig skrivit om, eller berättat om förut.
Jag var väl fem år då, och hos oss i fam. Söderbergs stora rum, var det många ungdommar samlade för
att öva in sång och musik till söndagens Gudstjänst i E.F.S som var fam. andliga tillhörighet. Jag var där
inne med ungdommarna, som sjöng och spelade så många härliga sånger och dansade i takt till musiken.
Just då kom mamma in för att hämta någon sak, när hon fick se mej dansa blev hon jätte arg, tog mej i
armen och drog mej ut därifrån. Jag skrek och grät, då satte hon mej hårt på en stol vid köksbordet, och
hytte med fingret och sa strängt, "MAN FÅR INTE DANSA TILL SÅNGER SOM SJUNGS I KYRKAN,TILL GUDS
ÄRA, FÖRSTÅR DU DET NU" !! Jag snyftade fram ett ja, men fortsatte gråta...
Då tog mamma fram en tidning som hette Konsument bladet, som Koperativa gav ut till sina medlemmar,
på en sida där hade hon sett att det fanns en rad med färggranna bilder, som barn uppmanades skriva en
rimm saga till. Nu tyckte mamma att jag skulle berätta för henne vad hon skulle skriva, för varje bild och
jag satte genast igång med rimmandet, och som bortblåst var det dåliga humöret för femåringen. Inte vet
jag om mamma hade hört förut att jag hade lätt för att rimma, eftersom hon uppmanade mej till detta.
Så skickades rimmsagan iväg till adressaten, och efter en tid så fick vi ett brev om att jag hade vunnit
tävlingen, 15 kr. fick jag som pris ! Det låter ju inte så mycket i dag, men hade förstås ett annat väred på
den tiden. Då sa mamma att nu har du ju blivit författarinna, så efter detta sa jag till alla tanter som ofta
frågade vad jag skulle bli när jag blev stor, att jag skulle bli författarinna. Det har jag väl inte blivit precis,
men skrivandet har ju funnits som ett behov hos mej, igenom livet. Och sitter kvar ännu som ni märker.
Detta som jag nu har berättat, har jag ju inget minne av själv, men mamma har berättat om det för mej.
P.S För en tid sedan var jag tillsammans med en bekant, till Pingstkyrkan på ett möte, där uppträdde bl.a
en afrikansk grupp, som dansade och sjöng stora som små. Då sa kvinnan som jag var tillsammans med,
dom här Afrikanerna dom har minsann rytmen i blodet, det har inte vi, Nordbor, det är för kallt här.
Då tänkte jag, på berättelsen här ovan.
Detta blir allt som jag skriver den här gången, jag har lite svårt att sitta nå länge, ni såg ju på min
föregående bloggning, att jag föll och slog mig ordentligt i baken, när jag satte mig på en tröskel, och hade
mycken möda och stort besvär, att ta mig upp. Och än är det långt ifrån smärtfritt. Men tiden läker ju till
sist alla sår. Det ser jag med förväntan fram emot. Kära hälsningar till er alla , från mej! Sonja.
Hej och välkommen till min bloggplats, som i dag har lite försommartema. Det är ju bara maj än men
det har ju varit barmark så länge, så nu börjar man ju se vissa sommartecken, här och var. Pingst- och
Påskliljorna konkurerar ännu här, med krokus, pärlhyasinter och skilla. Och massor med gröna tuvor stic-
er nu upp, och utlovar många vackra blommor, så småningom. Tur att inte allt blommar samma tid.
Och man blir så glad när vårfåglarna börjar ge sig till känna, som när den lilla nippertippan Sädesärlan
börjar visa sig här nedanför vår altan och söker efter havregryn, som vi brukar kasta ut lite av där intill.
då tar hon munnen full, och flyger upp mot takåsen där dom brukar ha sina ungar varje år. Men i år har
jag sett flera stycken här samtidigt så det är kanske, några fjolårs ungar som nu bosatt sig, på samma
takås, det känns bara trevligt tycker jag, men det tycker jag inte om kråkparet, som tydligen bor här i
närheten, dom kommer ofta och hinner plocka upp allt, före dom andra. Då är det att lägga ut nytt och
hoppas på att dom små mittar dit innan. Ja det är en kamp om brödfödan för alla levande varelser.
Nu går jag över till att skriva några vår- och försommar dikter. Kanske ni läst dom förr, men en dikt
kan man ju höra många gånger, åtminstone med något års mellanrum, hoppas jag.Den första heter...
GUDS KÄRLEKSBREV.
Nu nalkas sköna sommaren.
Guds kärleks brev till oss.
Död var marken, vintern kall,
ett svepning vitt täcke låg över naturen all.
Men nu lever allt upp på nytt igen,
nu nalkas sköna sommarren,
som Gud på nytt vill ge till oss.
Det är hans kärleksbrev förstoss.
Här om dagen, såg jag en helsvart stor jättehumla, flyga här mot vita väggen på vårt hus, jag har läst någon-
stans att humlorna är byggda så att dom inte skall kunna flyga, det vet inte humlan om, så den flyger ändå.
Jag har bara sett, en enda fjäril i vår, det var en vitgrön liten en, men ändå fick den mej att tänka på, min
dikt som heter...
INTE ENS EN VIND
Inte ens en vind, så svag, så svag
som från en fladdrande fjäril,
en sommardag.
Behövs för att sända vår bön till Gud.
Han hör de svagaste böne ljud,
en bedjande suck blott, ifrån vår jord.
Sänder mot himmlen, bevingade ord
bönens mål, Guds kärlek var.
I kärlek ger han och sitt svar,
Kan hända vi inte ens förstår
när vi bönesvaret får,
men Gud han har, på sitt suveräna sätt,
kunnat vända allting rätt !!
Jag tror att jag avslutar min bloggning för i dag, med denna dikt. Ni som läste min blogg förra gången,
kanske förstår om jag säjer, att jag har lite svårt att sitta nå längre, den är ganska hård skrivbordsstolen.
Jag kan ju berätta att det trots allt gick bra, fast jag har ordentligt ont på flera ställen, ock har fortfarande
vänster hand i skena, jag slog säkert den i golvet elleri någon dörrkarm i fallet. Ock jag får nog vara glad
att jag föll som jag gjorde, även det blev jobbigt, ovh tog lång tid, innan jag kunde stå på benen igen.
Jag önskar er alla en trevlig helg, vi är bjudna på 60 åre kalas. Ha det bra, önskar Sonja
Hej kära vänner, och förlåt min oanmälda, lite längre frånvaro, här på bloggen, p.g.a rubriken...
Platt fall, det har gjort mig oförmögen, att ta mig hit upp till övervåningen, och datorn några dagar.
Vad har hänt, kanske Ni undrar, jag skall berätta...
Förra tisdagen hade jag fått tid hos en sjukgymnast, för att få behandling för min vänstra höft
och "stuss" för att tala vardagsspråk. Jag har bytt knäled på det vänstra benet, för ett tag sedan så
han trodde att det var detta som påverkade v. sida. han rådde mig också att fara och köpa en stöd-
skena till min onda vänsterhand, så det gjorde vi på hemvägen. Det blev ett bra stöd för för leden.
På natten därefter vaknade jag och steg upp för att gå till "toan", det är väl en tio--12 steg dit,
min krycka stod vid sängen, men jag tog inte den för denna lilla bit. Efter 3--4 steg är det en liten
hall, med trösklar på var sin sida, där vände jag mig om och kollade efter kryckan, mrn ides inte gå
tillbaka och hämta den, när det gör så ont för varje steg man tar, jag var ju nästan halvvägs redan,
men i den vevan tappade jag balansen och föll handlöst med full kraft med min onda bak rakt ner på
den första tröskeln, som jag just klivit över, aj, aj, aj, vad det gjorde ont i min redan värkande bak,
jag lutade mig framåt, för att inte slå bakhuvudet i golvet.
Där satt jag nu kvidande, utan att kunna ta mig upp, min vänstra hand var ju skadad sedan förut,
och med bara en hand orkade jag inte ta mig upp. försökte ett tag att ställa mig på knä, fast jag vet ju
att det är inte bra för opererade knän, så det försöket gav jag upp. Jag lyckades sparka upp dörren till
hallen, och drog mig fram emot ännu en tröskel att försöka ta mig över, med min onda bak, så var jag
åtminstone ute på hallgolvet, men mina mjuka "nattsockar" gav mig inget grepp, när jag försökte hasa
mig fram på min onda stuss, medan jag höll upp min vänstra hand ond, och oanvändbar.
Mina vida pyjamas byxor, hasade sig allt högre upp över mina ben, jag satt där på hallgolvet och
önskade att jag skulle kunna få tag på någon av telefonerna, som stod där på hyllan ca. 1 1/2 m. upp.
Önskade att det var den gamla sorten, med sladd som jag kunnat dra ner dom med. Eller att jag haft en
visselpipa, att väcka min man med.
Helt plötsligt kom han ner, han tyckte sig höra underliga ljud från nedervåningen. Nu stod han där
och sa häpen, va gör Du ?? Ja det kan man ju undra sa jag, och skrattade jag var egentligen på väg till
toaletten sa jag. Jasså sa han och instämde i skrattet. Han försökte lyfta upp mig , men fick liksom inget
bra tag, där jag satt med benen utsträkta, och kunde inte hjälpa till.
Då gick han till gardiroben och hämtade mina träningsskor, och satte på mig dom, för att jag skulle
få lite bättre "bett" i bentagen. Då sa jag "men titt på mej hur jag si ut" och vi bröt ut i en ny skrattatack.
Men det blev faktiskt lättare, att ta sig fram, på baken, med hjälp av nina gummisulade träningsskor, lite
mera driv i steget s.a.s Och till slut, efter kanske en timmes kamp, kom jag fram till trappan där min man
kunde baxa upp mig, på det andra trappsteget, och jag kunde dra mig mot vänster sida, för att nå trappräc-
ket,där jag kunde dra mig upp. "Äntligen är man upprättad igen"sa jag när jag åter kunde stå på egna ben.
Och utan vidare kunde gå och öppna "toa" dörren, dit jag ju egentligen var på väg.
Sedan tänkte jag på att det varnog tur, att jag bara gjorde mig illa i baken jag kunde ju lika gärna slagit bak-
huvudet i golvet. Så jag tänkte då, tack gode Gud att det gick som det gick !!
Tack för i dag, kära glada hälsningar från Sonja !
Hej, och välkommen så här dagen före Valborgsmäss, jag brukar ju haft som tradition, att skriva en
ny visa att sjunga varje år. När vi i Missionskyrkna firar Valborg uppe på Vitberget, där vi har vår så
kallade S.M.U -stuga. I år hade jag en sång från 2011 som jag tyckte skulle gå bra att använda, den
berättade om samma typ av väder, som vi har haft i vår. Men nu dom senaste dagarna har ju läget
blivit ett helt annat, har jag förstått på T.V raporterna, dom varnar för storm och snöfall, som enl.
deras kartor också skulle beröra oss, här uppe i norra Sveriges kustland, så då ville jag gardera mig
med en Valborgsmässovisa som kunde passa även i den väderleken. Så nu får vi se vilket alternativ
som blir det rätta att sjunga. Jag brukar ju skriva ut en Valborgsvisa varje år, och nu blir det den
som handlar om storm och snö. Få se hur rätt eller fel dom har på T.V.-väderleks rapporten...
melodi: Vårvindar friska, årets upplaga...
Vårvindar friska, kyliga rista,
himmelen är nu mer grå, än blå,
Men vi kan väl sjunga,
Maj, var välkommen !
Fast vi behåller täckjackan på.
Aprilvädret kan va´nyckfullt iblann,
det kan man tydligt märka minsann.
Men, smällarna smälla, hundarna gnälla !
Då är det vår, ja vår !!
VÅrvindar friska, kyliga rista,
sej, kan vi tända brasan i år ?
Här har ju varit, torrt hela våren,
Gisken för gräsbrand, den är nog svår.
T.V.-raporten, visar att dom tror,
risken för snö i Norrland är stor.
Men ingen fara, det skall vi klara .
Sen blir det vår, ja VÅR !!
För ett par, tre veckor sedan skrev jag om, hur det gick till när vi barn ordnade Majbrasan, på den
tiden fanns det inte några brasor, som ordnades av komunen eller så, åtminstone vad vi visste om.
Då berättade jag om vilket jobb vi hade för att få till en ordentlig brasa, det var lite storlekskamp
mellan olika delar av sammhället, då berättade jag om allt besmi vi hade, innanden var stor nog,
och detta är avslutningen på den berättelsen, som jag inte tror att jag fick med då.
( Jag skiver fortfarande på "vardags språket" som jag använde sist. )
MAJBRASAN (forts)
Ja, uppstäda vart´ä, gratis å franko,
å rolit hä hadd vi, mens vi ävlese å droo.
Int visst ni "Gatonga", nå om Städpatrulla,
å sånt dänne, Traktor frakta, å töjke där ?
Men hög vart brasa, å bra bran´na.
Men vi sto där i rök´n, å hoste å sjunge...
Sköna Maj välkommen, å Vintern raa...
Sen gick vi hem, ve brannlukta te kläa
å röksveda te öga.
Å kännd, hänne hadd da´ vorte bra !!
Hoppas att ni kan förstå, min barndoms vilda tungo mål !
Härmed vill jag bara önska er en trevlig Valborgshässo helg, oavsett vilken väderleks typ, ni råkar ut för.
Tack för i dag, och kära hälsningar från Sonja !
Hej och välkommen, visst är det en alldeles underbar årstid, som vi just nu befinner oss i nu,!! ?
Att höra vårfåglarnas alla fantastiska sångsätt och glada tjattrande ljud till varandra.
Och att se alla de vackra färggranna och olika färger och former som dom har, de är ett bevis på
Guds underbara fantasi och skapar kraft. Varje litet kryp är skapade, efter sina behov, och sin upp-
gift. Man kan inte låtabli att häpna varje år då man ser, samma fågelpar som brukar finnas här hos
oss plötsligt vara på plats, och man kan höra de hungriga svalungarnas ivriga pipande, efter mat,
men än är det väl, tidigt för kläckningen skulle jag tro, men föräldrarna har då fullt sjå, i holken..
I fåglarnas värld, spelar ju färgerna stor roll, ju vackrare färger ju lättare att få en partner. Jag
blir så glad när den lilla sädesärlan som brukar komma till vår gård varje vår, dyker upp och små-
trippande kollar av läget, man ser aldrig två lillsammans så det är lätt att tro att den är ensam,
men det brukar då ha blivit ungar här upp på takåsen varje år, så dom är nog två ändå även i år,
får vi hoppas. Ja att fåglarna gör en glad, är ju ganska naturligt, men att man blir glad över att se
en humla, eller en fluga, det är nog bara ett vårtecken.
Apropå ett vårtecken som jag blev glad åt. var när min man kom in med en bukett Tussi-
lago, som han prydligt satt i ett geleglas, Ett par andra vårtecken som finns nere i vår slänt, har jag
fått se tack vare att han fotat några som finns här nere vid älven, först hade några gråludna blåsippor,
slagit ut, området vi bor på heter faktisk Blåsippan, så här har det nog varit massor av dom en gång.
Nu har också Vitsipporna börjat visa sig, men dom har vi fått som plantor av vår dotter i Gävlitrakten.
Och nu har ju det börjat komma många olika slags vårblommor i rabatterna, en härlig tid att leva i !
Vilken fantasi vår Herre har lagt ner i sin skapelse ?
Så vågra dikter av olika slag, om våren...
HIMLASPEGELN
Nu brusar älven fritt,
efter att länge varit bunden,
av den efterhängsna isen.
Ja än kommer det något isflak
seglande förbi, då och då.
Och i dag har himelen sin
blåögda dag,
är på ett strålande humör...
Speglar sig lystet, i den
spegelblanka älven,
för att fördubbla sej !
Ja, nu smälter det frusna
hårdheten släpper sitt grepp,
mjuknar i vårens värme...
Från det ena till det andra, jag kommer just att tänka på, att det är valborgsmässoafton till veckan
och då skulle jag vilja berätta om hur det gick till när jag var barn, vid denna tiden. Nån av er har
kanske läst den förut, men om inte, vill jag berätta... Jag har skrivit den på s.k vardagsspråk...
MAJBRASA
Hele vårn, slet vi å droo rise,
till dä som skull bli, majbrasa våran,
Dä va brä´en från gammbåta,
å flytven från strändren.
Ja, allt vi kunne hitt
to vi hann om.
Men "tyskljusa" dom spara vi
skull ha dem till lekstugespis´n
å stek korven, å makaronen på.
Int nu, men åt sommarn.
Hoptorke julgranen,
fann vi baki härskaps husa,
andren hadd elde opp dem
i vespis´n sin.
Gammsåffen å sånt denne
kunn vi få ditlämne,
å nån som tänkt göra
å ve´na skräp, borti vebo vinn.
Vi skull lägg på na skräp å skylöver
så int dä syntes, sä väl...
Iblann fick vi na´gammtjärtunnen,
å då varte fyr däri brasa...
Forts, dagen före Valborgs...
Nu slutar jag mina vårtankar för idag, men återkommer dagen före Valborg, med en som jag hoppas ny-
skriven Valborgsmässo visa. Allt gott tills dess, kram från Sonja !
Välkommen, till den största dagen under Påsken, åtminstone i mitt tycke. Den dagen då Jesus Kristus
uppstår ifrån de döda, som han själv förutsagt. Ni skulle ha varit med i vår Missionskyrka, då vi alla i
församlingen ropade ut tre gånger, Jesus är sannerligen uppstånden !! Sedan jubel och applåder !!
Javisst är det fantastiskt att veta, att Jesus därefter skall leva i all evighet, enligt bibelns löften..
Han hade ju också berättat detta för sina lärjungar i förväg, men dom verkade inte ha förstått, och
undra på det, detta var ju första gången i världshistorien, som något sådant hände. Att kunna få se...
GRAVEN
Graven stod där öppen, gapande och tom
när kvinnorna, som var först där, kom...
Mästaren är borta, dom ropade och grät
vem har tagit bort vår Herre ?
En ängel satt vid graven, på stenen strax intill
sa, torka era tårar kvinnor.
Mästaren han lever, som han förutsagt
vem kan döda livets Herre ?
Då såg Marias ögon, öppnas i ett nu
hon ropar Herre, Herre, det är du !
Ja kvinnor skynda bort, berätta vad som hänt.
Tala om att Herren har er sänt.
För evigt, lever nu er Herre !!
Det berättas också i bibeltexten, att när kvinnorna kom och berättade för några av lärjungarna,
så blev dom inte trodda. Men det berättas att Petrus inte kunde låta bli att springa dit, för att kolla, och han fick då se den tomma graven. Men ingen ängel eller Jesus fanns där då.
Men han visade sig för dom och många andra människor, den tid han var kvar på jorden. Till
Kristi himmelfärds dag. Alltså 40 dagar därefter...
SEGRAREN
Du som dödens, nycklar fick
och nycklarna till livet.
När ut ur dödens, rum Du gick
då gav Du åt oss livet.
Då bröt Du dödens makt,
om oss.
Sen dess, finns endast livet.
Din död, tog dödens boja loss
tro, och ni finner livet !!
VÄGEN
För Dig gick, vägen hem
genom Korset.
För oss går vägen hem
genom Dig.
Och genom Din uppståndelse,
överlever livet, döden !
Jag får sluta mina ord om Påskdagen, och glädjen över att Jesus, faktiskt lät sig dödas av människorna och
tog våra synder på sig och dog för oss, för att vi skulle kunna få evigt liv som gåva, genom tron på honom...
Hörde en av kvinnorna som var i kyrkan i dag, utropa Det finns ingen dag, som har ett så fantastisk bud- -
skap, som Påskdagen ! Och jag vill instämma i den glädjen, Hoppas att ni också har varit i någon kyrka
och fått uppleva Påskglädjen.
Tack för att ni besökt min blogg under påsken, och hoppas ni fått lite Påskgladje också genom den.
Allt gott önskar jag er, tills vi hörs igen. Kram från Sonja !
Ja, nu har nästan hela Långfredagen gått till ända, och jag har inte haft tillfälle att sätta mig här
vid bloggen, för att sprida Långfredagens händelser till er.Ni kanske har varit till någon kyrka och
hört budskapet där, Det är ju en sorglig händelse, men också det bästa som Gud kunde ge till oss
syndiga människor, alla tiders folk är ju skyldiga till det lidande som Jesus, fick utstå på korset.
Jag börjar med att skriva en av mina påskdikter, som jag tycker passar bra till det jag nyss sagt.
VI VAR MED
Vi var också med den dagen,
då hammarslagen ljöd.
För oss blev Jesus Kristus slagen,
våra synder blev till hans död.
Kungakronan på hans huvud
ondskans taggar bar,
om hans kläder och hans mantel
nedsligt lott man drar.
Han som oskyldig blev offret
för att rädda våra liv,
vad hans hjärta skulle lida
av vår ondska och vårt kiv.
Han med hjärtat fyllt av kärlek,
han fick utstå spott och spe.
O, förlåt dem käre fader,
hördes han på korset be.
VID NIONDE TIMMEN
Ropet från Golgata, ett smärtornas rop
från en korsfäst frälsare.
Ett förtvivlans rop, över all den synd
som lagts på hans skuldror, att bära !!
Han den ende oskyldige...
Han fördes för oss, ner i den djupaste
befläckelse !
Insåg med förtvivlan, hur outsägligt stor
människornas syndaskuld var.
Den synd som han var satt att sona.
En människoson i syndanöd,
det blev hans lott, att bära...
Fader varför har Du övergivit mig ! !
Ropet vid nionde timmen,
ett smärtornas och förtvivlans skri...
Men också ett hoppets och och förtröstans rop.
Fader i dina händer, lämnar jag min ande !
Då rämnade förlåten i templet,
upp i från, och ända ner...
Jorden skalv och klipporna rämnade.
Solen förmörkades i tre timmar,
beklädd med sorgeflor...
Förvisso var denne man Guds son...
Ropet vid nionde timmen,
ett triumfens och uppståndelse rop !!
Många heliga gingo ut ur sina gravar,
det ropet öppnade paradisets port,
I dag skall du vara med mig i Paradiset !!
Ropet vid nionde timmen, ljuder än ! Lyssnar Du ?
Tack att ni har varit med mig en stund, för att minnas tillbaka till hur Jesus dog på korset för att vi skulle
få evigt liv till arvedel, Välkommen åter ännu nån dag då vi skall hålla oss till Påsktemat,. Kram från Sonja
Välkommen till ännu en dag på Påsktemat, i dag är det ju Skärtorsdag, den dag då Jesus samlade
sina lärjungar, till en sista måltid och då han faktiskt instiftade Nattvarden, och då han försökte
förklara, att brödet symboliserade hans kropp, och vinet hans blod. Och dom ingenting förstod.
Jag har sktivit några dikter om detta, den första heter som sig bör ...
SKÄRTORSDAG
En sista måltid med de Dina,
Du delade brödet
symbolen för din kropp.
Du delade brödet med de tolv,
då visste Du redan,
en av er...
Du delade vinet, Ditt heliga blod
försökte förklara, men ingen förstod ?
Denna sista måltid, med de Dina,
Men Du och Judas visste redan...
GETSEMANE
Alena fick Du kämpa, Din sista natt i bön,
alena med din ångest, fick Du gå.
Dina följeslagare, ej orkar höra då,
dom var så trötta, var så trötta så...
Alena fick Du kämpa, mot frestaren som sa
ta Din makt, så krossar Du dom alla.
Gör blott några under, så blir Du deras kung.
Frestaren han ville se Dej falla.
Alena fick Du ropa, till frestaren att gå,
alena med din ångest, fick Du stå.
Alena fick du lova, att tömma smärtans kalk.
Alena fick Du lova, följa Herrens plan i allt...
Alena fick Du bida, och söka Herrens röst,
Alena i Getsemane, Herrens änglar gav Dej tröst.
PÅSK BÖN
Tack att vi kan få dela, en måltid
o Herre med Dej. Dela Din kropps
bröd och vin.
Att vi som vill, får sitta framför Dej,
se Din varma blick
Din blick som allting förstår.
Vi kan få sitta bredvid Dej,
och hålla Din hand
Din hand som allting förmår.
Din hand som blev sargad
av ondskans sår,
Din styrka som aldrig förgår.
Tack att vi får luta oss Jesus
mot Dej som är stark,
Vi som i tron, är ganska svag.
Du som lovat att vara,
med oss varje dag.
Min Herre, för det tackar jag !
Natt drama... Innan Jesus hann lämna Getsemane, kom Judas med en hel här av soldater,
Judas gick fram och kysste Jesus, och kallade honom Rabbi, som betyder Mästare.
FÖRÄDAREN
Judas, Judas, förädare
föråder Du mig, med en kyss ?
Judas, Judas förrädre,
förråder du, Guds son ?
Varför alla dessa krigsmän,
brukar jag kämpa med svärd ?
Jag som med ett ord,
kunde er alla till marken slå,
men jag vore inte lydig då.
Kom jag skall med er gå.
Min Fader ville ha det så...
JUDAS
För tretti silverpenningar, förrådde Du Guds son,
för tretti silverpenningar, som blev dej blott till hån.
För tretti silverpenningar och med en Judas kyss,
förrådde du din Mästare, men ångrade dej nyss.
De tretti silverpengarna, du nu vill lämna åter
till dem som har betalat dej, du bönar nu och gråter.
Dessa tretti silverpenningar, är blodspenningar nu,
och blodspengar vill ingen ha, till slut inte ens du.
För tretti silverpenningar, ditt liv till sist du tog,
för tretti silverpenningar, din skuld ändå ej dog...
Nu blev detta ett längre diktavsnitt, än jag hade planerat från början, men jag började tänka på att
alla som går in på en blogg en sån här dag, kanskle inte är så hemma i Påskens historia, så jag kände
att jag ville förtydliga lite, tack för ert besök på min blogg i dag, och välkommen igen på långfredag och
påskdagen, då jag har flera dikter som passar in på det temat. Tack för i dag, och Glad Påsk till Er alla.
Välkommen åter, hälsar Sonja !
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 | 13 |
14 |
15 |
16 |
17 | 18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 | ||||
|