Välkommem till ett helt annat tema än det som väl är mest aktuellt för de flesta i dag, då det ju heter att

alla talar om Sotji, men det finna så många andra som gör det bättre än jag, som vill berätta om en flicka

hon beskriver sig själv, som att hon levde i ett kaosartat tillstånd, i ständig rädsla och otrygghet, på grund

av faderns sjukdom ,och hans alkoholism. Hon kände sig också väldigt ensam, och annorlunda.

    Men Gideoniternas klassrums besök blev vändpunkten. Gideoniterna är ju den organisation som brukar

dela ut Nya Testamentet till klass sju i skolarna. Numera är det ofta svårt att få komma dit.  Hör här !

hur viktigt det kan vara, så här säger Elisabeth Bäckström.  "Klassrums besöket med Gideoniterna blev

vändpunkten, för mej då min ständiga rädsla, byttes mot trygghet."

        Jag satt längst fram på vänster sida, och jag var väldigt konsentrerad på varje ord som gästerna sa,

jag ville inte gå miste om någonting. Hon beskriver de båda männen på ett possitivt sätt, och säger också 

att hon kände sig  "sedd". För dessa personer var jag inte den där "ungen från ett alkoholisthem som jämt

fick gå i för små kläder"". Jag minns att jag tänkte att jag "tillhörde dem". Helst skulle jag ha velat lämna

lokalen och följa med dem. De pratade om  detta lilla testamente och sade   "När du öppnar pärmarna på

denna bok så hittar du hela världen". Det var en annan bild av världen än jag fått höra hemma vid köksbor-

det, av min far.I fyllan fick han ur sig alla möjliga snaskiga och hämska berättelser som gjorde mig rädd.

       Vändpunkten, Från den stunden jag fått mitt Nya Testamente, och kom upp till mitt rum på den andra

våningen, visste jag att jag aldrig behövde vara ensam längre. Det var en mycket påtaglig känsla. Så jag

öppnade boken och slog upp Fil 4:7 och läste dessa fantastiska ord "Då skall Guds frid, som är mera värd

än allt vi tänker, ge era hjärtan och tankar skydd i Kristus Jesus".  Det var ett bibelord som sa allt vad jag

behövde. Det är ett bibelord som varenda unge i ett alkolisthem kan förstå. Från den stunden visste jag

att jag var skyddad. När jag sedan skrev mitt namn på sista sidan i boken, berättar hon att i ställe för en

prick ovanför i ett i sitt namn ritade hon ett hjärta, det var något jag aldrig tidigare kunnat förknippa mig

själv med ett hjärta I efterhand blev detta en signal åt mig själv, att jag liksom blev "Jag"  

Efter den dagen blev mina problem mindre, jag var uppfylld av andra tankar än av den påtagliga verkligheten

       I min ensamhet fattade jag då mitt  beslut att ta emot Jesus Kristus i mitt liv. Jag fick en Gudsrelation !

När det sedan blev dags för prao-tid, då tog hon ett steg som hon själv är övertygad om att hon aldrig skulle

ha tagit, om hon inte fått sitt Nya testamente några mån. tidigare. I stället för att anta ett pryo jobb på en

affär i närheten, som hon erbjöds, tog hon saken i egna händer. Hon ville praktisera i en församling,och hon

hittade i tel. katalogen och hittade en församlingi Uppsala. Hon ringde upp och sa att hon sökte en praktik -

plats som diakon. Och hon hälsades välkommen till en församling där. Och man kan förstå att hon var glad

att få lämna sina hemtrakter. ( Den här sista meningen var min Kommentar) Jag slutar här för i dag och om

ni vill veta hur det gick för Elisabeths i det fortsatta livet, så skall jag berätta det nästa gång...

      Så vill jag önska er en god fortsättning på helgen, vi har ju redan fått en silvermedalj i O S g.m.Charlott

Kalla, under den här stunden, medan jag har skrivit det var ju bra gjort av henne, Hoppas att vi också kan få  någrra medaljer genom Skidskyttarna, som ju också skall tävla i dag.  Håll tummarna!      Hälsningar Sonja!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej och välkommen till en bloggstund med mej. Vi har nyss varit till vår yngsta dotter Anki med familj, vi hade pratat om att mina olika dikthäften kanske borde samlas till en gemensam bok. Då frågade hon kommer du ihåg mamma vad som var det förs...

Hej  och välkommen till min bloggplats, som i dag har lite försommartema. Det är ju bara maj än men det har ju varit barmark så länge, så nu börjar man ju se vissa sommartecken, här och var. Pingst- och Påskliljorna konkurerar ännu här, med kroku...

  Hej kära vänner, och förlåt min oanmälda, lite längre frånvaro, här på bloggen, p.g.a. rubriken... Platt fall, det har gjort mig oförmögen, att ta mig hit upp till övervåningen, och datorn några dagar. Vad har hänt, kanske Ni undrar, jag ska...

Hej, och välkommen så här dagen före Valborgsmäss, jag brukar ju haft som tradition, att skriva en ny visa att sjunga varje år. När vi i Missionskyrkna firar Valborg uppe på Vitberget, där vi har vår så kallade S.M.U -stuga. I år hade jag en sång...

Hej och välkommen, visst är det en alldeles underbar årstid, som vi just nu befinner oss i  nu,!! ? Att höra vårfåglarnas alla fantastiska sångsätt och glada tjattrande ljud till varandra. Och att se alla  de vackra färggranna och olika färger oc...