Alla inlägg under december 2013
Kära vänner, nu är vi inne i slutspurten på år 2013, och går förhoppnings vis emot ett Gott Nytt år 2014.
Vi som bor i vårt fedliga och lugna land Sverige, får ju vara tacksamma till Gud över att vi fått ha fred
i över 200 år. Om det nya året vet vi ingenting, men om vi går med Gud så kan vi ändå vara trygga.
Jag tänker skriva ett par dikter som passar på det temat, den första står i en av småböckerna som
heter " Alltid älskad," nr. 4. Som så passande heter...
DET NYA ÅRET
Jag är det nya året.
Jag är en blank och oförstörd sida,
i Din livets bok.
Jag är din nästa möjlighet i konsten att leva.
Jag är ditt tillfälle att praktisera vad du har
lärt dig om livet under de senaste tolv månaderna.
Allt du sökte utan att finna, finns dolt i mig,
och väntar på att du ska leta efter det med
större beslutsam het.
Allt det du försökte göra utan att lyckas,
är mitt att ge dig när du har färre motst-
ridiga önskemål.
Allt du drömde om men inte vågade göra,
allt du hoppades på men inte nådde, all
tro du önskade men inte riktigt kände...
allt detta slumrar lätt i mig och väntar
på att väckas av din vilja.
Jag är din chans att förnya ditt förbund med
Honnom som säger: "Se jag gör allting nytt."
Jag är det nya året !
Jag har skrivit många egna Nyårsdikter, men har lånat bort dom till andra och inte tänkt på att
be att få tillbaka dom i tid, så därför blir det en dikt som jag förstår att ni kanske läst förr.
Den heter Carpe diem ! Jag tycker att man också kan använda nu, något modifierad som,
NYÅRS DIKT !
Grip den nya dagen,
som Gud dej ger.
En ny dag, i ett Nytt år
med 165 dagar, om du
får uppleva dem alla...
Ett ett år av Nåd!
med oändliga möjligheter,
ger oss Herren, att använda
efter vår egen vilja.
Grip chansen med glädje,
och förstånd !!
Med dessa två dikter, vill jag också tacka Er som brukar besöka min blogg, med önskan om ett
Gott Nytt År! Vill också hälsa er välkommen åter inpå nästa. Troligtvis kommer jag då att börja
med mina barndommsminnen, som har blivit efterfrågade. Allt gott önskar jag till er alla ! Sonja.
Julen är här och lyser frid på jorden, den sången har klingat i mitt huvud ett tag, ja det var ju Guds
mening när han sände sin son att komma till jorden som ett nyfött barn, att födas i fattigdom för att
förstå oss människor i vår situation Men frid på jorden har det då inte bivit, och kommer adrig att
bli heller förren Jesus kommer tillbaka. men nu skulle jag ju skriva om hans födelse. Första diken är,
ÄNGLABUD
Luften fylldes av ljus, av toner
under himlakupan blå,
herdarna dom blen förskräkta
får och hundar likaså.
Men dom hörde änglasångens
vackra toner, ljuva ord,
om stor glädje, om Guds gåva
och ett bud om frid på jord.
Änglasång, för enkla herdar
ofta mötta av förakt,
dom var inte folkbokförda
inte värd betala skatt.
Dit blev änglaskaror sända
av en Gud som ser så stort.
Ja dom minsta blev dom första
som fick veta vad Gud gjort.
Undrens Gud, den kärleksfulle
till dom minsta ville gå,
visste att dom skulle lysna
och att dom skulle förstå.
När dom nu fick veta vägen
var dom redo till att gå,
för att se Guds son som föddes
i ett stall, på hö och strå.
HIMLEN HAR LANDAT
Gläd dej du människa, himlen har landat på jorden
Guds kärleks nedslag i världshistorien,
för mer än två tusen år sedan.
En kärlekens krevad, vars efterskalv
pågår ännu in i vår tid.
Ett nyfött barn, det värnlösaste som finns
det blev Guds sätt, att komma till oss människor.
Mitt i vår verklighet kom Gud in,
och solidariserade sig med oss,
med sina minsta bröder.
Jesus Kristus kom, för att kunna
uppenbara Guds väsen för oss.
Så är vi inte längre, utlämnade åt mörkret...
Ty Guds kärlekslåga lyser än,
och skall aldrig någonsin slockna.
O att vi sentida människobarn
kunde fatta vidden...
av Guds kärleksgärning
då han gav oss sin son,'
så att vi inte skall förgås
utan få evigt liv till arvedel.
Gläd dig du människa,
Guds son kom för Din skull !
Ja det var ett par av mina dikter, så här när julen står för dörren, må vi inte glömma vad som är orsaken
till vårt julfirande, för besöket av tomten och alla paketen. Och låt oss inte glömma att vi på olika sätt ge
till dom som har det så fattigt att dom kanske inte ens har någon mat på bordet till jul, nu är det kanske i
senaste laget, men bättre sent än aldrig. Så vill jag önska er en riktigt skön och välsignad jul ! Sonja !
Välkommen Du som tar Dig tid att titta in på min blogg en stund trots att vi är inne i den så kallade Jul-
bråskan, ja visst är det lätt för oss att hamna i en känsla av stress, över allt som vi tycker behöver göras
innan julhelgen kommer. Då Gud gav oss den största gåvan, sin son Jesus Kristus som ju är motivet till de
julgåvor vi ger till varandra. Men det är lätt att det blir viktigare med paket till våra nära och kära, än att
tänka på honom som Julfirandet gäller, eller hur ?
I dag har jag planerat att skriva om när Josef och Maria, som fick lov att ge sig av mot Betlehem för den för-
sta skattskrivningen, då var det inte bara att sätta sig i bilen och köra iväg. Nej det var att använda aposat-
lahästarna, d.v.s benen, för er som är så unga så ni inte förstod uttrycket, möjligen hade dom en åsna att
lägga packning på, och att kanske kunde Maria få sitta upp någon stund på den. Jag har kallat dikten ...
SÄLLSAMMA TANKE
Nog är det väl förunderligt att tänka på
att för över 2ooo år sedan då,
tiden så här strax före jul
färdades Josef och Maria mot det skjul,
som skulle bli Guds sons första hem,
ett härberge för frälsaren.
Josef och Maria gick mot Betlehem,
för påbudet om den första skattskrivningen.
Maria var nog både trött och matt,
av att färdas både dag och natt.
När dom inget husrum kunde få
vad tänkte månne Josef då?
Undrar vad Maria i sitt hjärta kände,
när det där med barnet hände.
Änglabebådat som barnet var,
med Guds Helige ande som sin far.
Han som hade makt över himmel och jord, han
kunde väl ha hjälpt dem med en säng och ett bord.
Nog vore det väl mänskligt
att börja tvivla då,
om Gud verkligen var med dem
när det så illa kunde gå.
Men det var Herrens visa plan,
Guds son skulle födas där som ett fattigt barn.
Ty profetens ord, det skulle då
sin fullbordan få.
Betlehem du judiska bygd,
ingalunda är du minst, bland juda furstar,
ty av dej skall utgå en furste,
som skall vara en herde, för mitt folk Israel.
Matt. 2: 5
Så en liten kortis...
JULBUDSKAP
Julens budskap, som en gäst
kommer på besök,
med sitt ord om stillhet
mitt i allt vårt stök.
Får det eller får det ej
vid Ditt sinne röra,
vill Du eller vill du ej
julens budskap höra.
Stanna upp oå livets stig
unna Dej den stunden,
livets puls så hastigt slår
men stillheten ger grunden.
" Evighetens under ...
göms i stilla stunds sekunder.
Något att tänka på kanske i julbrådskans tider, säger jag lika mycke till mig själv som till er, hoppas vi
hinner träffas så här ett par gånger till innan julen är inne. Allt gott önskar jag er, Sonja !
Hej, och välkommen i kyliga Decemberkvällen. Så här strax efter vi tänt adventsljusen och julstjärnorna,
närmar sig Lucia ljusets symbol bärarinna, som berättar om en kristen kvinna, som blev bränd på bål
för att hon inte var beredd avsäga sig sin tro. Det är många kristna i värden som också i dag får ge sina
liv på samma sätt. Men nu har jag tänkt berätta om hur det kunde vara i bönhuset hemma i Hörnefors,
eller bakom kulisserna i skolan. Det handlar altså om innan själva intåget s.a.s därför heter dikten...
FÖRE LUCIATÅGET
Det hörs ett sorl av röster, utifrån stora salen.
Men här bakom övas sånger och här förbättras talen.
Men snart skall lampan släckas, och tyst bli i salongen,
när ljusets brud med tärnor skall vandra uppför gången.
Men än så övar sig någon på Luciasången, jag tror att
jag blir tokig, det är för femtielfte gången !
Natten går tunga fjät, vad betyder fjät ?
Runt gård och stuva, ska det heta stuva ?
Ja tänk, för det ska rimma på ruva
Kring jord som soln´förlät, heter det förlät ?
Eller ska det vara förgät ?
Skuggorna ruva, ruva ! ? ? Det hörs ju inte klokt !
Hyss, nu är det snart dags, ställ upp er nu på led,
är ni inte klara strax ? Nej, kronan är på sned.
Nån trampar mej på tårna, ja Anna knuffar mej,
stå inte så hemskt nära, jag kan ju bränna dej !
Säj ska det heta stuva, finns ingen här som vet ?
Usch, vad jag börjar gruva, känn här vad jag är het.
Jag tror då minst jag svimmar, om längre jag får stå.
Fy, vad ni alla stimmar, ställ upp er två och två.
Men nu så öppnas dörren, Luciatåget går,
så vacker är Lucia, med långt och rågblont hår.
Och ingen bland publiken, kan ana spänningen,
i varje tärnehjärta bak Lucia klänningen.
När stilla de framskrider till samma gamla sång,
som mamma sjöng när hon också tärna var en gång.
Natten går tunga fjät, runt gård och stuva,
och sist i tåget skymtar man en tomtes, röda luva.
Orkar ni en Lucia dikt till ? Om inte så kan ni ju lämna den nu och återkomma, vid ett senare tillfälle
Jag är nog inte ti8llbaka med någon ny text förren efter nästa helg. Men nu nästa Lucia berättelse...
LUCIANORGON PÅ DAGIS
Trötta föräldrar med barn och ljus, kommer till dagis nu ett julpyntat hus.
Spända av förväntan är både barnen och dom, som till sitt jobb snart, nu snart skall vända om.
I rummet bredvid där byts och knyts, där krånglas med batterier och svårtända ljus.
Nu måste vi gå in, föräldrarna vänta, men du har ju inget glitter i håret ännu, jänta !
När så sista tärnan, fått glitter i sitt hår, Då öppnas dörren sakta, och Lucia tåget går.
Sång ; "Nu kommer någon där, jag vet nog vem det är, Sankta Lucia, Sankta Lucia "!
Lucian som i tåget går, är inte en, men fem och tre stycken är pojkar utav dem.
Det är ju fint med jämnställdhet, det vet ju alla barn, och det är ingen skillnad på Lucia dan.
Och barnens ögon strålar, dom sjunger ut sin sång, inte fullt så välstämt, men julen är på gång !
Fast Kalle får bekymmer, hans krona åker ner, den sätter sig på näsan, så Kalle inget ser !
Men fröken går så tyst hon kan, och drar den bakåt lite grann.
Sång; "Goder afton, goder afton... Nu börjar Lisa gråta, för ljuset lyser ej ! Hon springer till sin
mamma, snyftar kan du hjälpa mej ? ! De minsta barnen har nu tagit sjungande i ring. Hej Tomte-
gubbar ljuder sången med glada skratt och spring. Då tar fröken fram gitarren, ett nytt accord hon
slår, och genast efter henne, Lucia barnen går, fast ledet ej är lika fint, som nyss när in dom gick,
men dom är lika nöjda, det syns i deras blick. Att Luciakronan lutar det gör nu ingenting, för man
bränner sej ju inte, på ljus med batterin. Och glada röster sjunger, om ljus och vintertid och ändå
trots allt stojet, kan man ana julefrid...
När jag skriver detta, börjar jag riktigt längta tillbaka till alla goa ungarna på dagis och fritids.
Men nu önskar jag först en trevlig helg, och sen härlig Luciavecka, i kyrkor och på dagis.
Varma hälsningar från Sonja, mer om julen kommer nästa gång, välkommen då !!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 | 8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 | 15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 | 31 |
||||||||
|