Välkommen till dagens blogg, fel dag egentligen, eftersom jag ju brukar mest skriva på lördagarna men

jag fick lust att skriva nu en stund eftersom jag är ensammen hemma ett tag, och då får jag förhoppnin-

vis vara ostörd. Som ni ser av temat, ligger mina tankar på vårt fosterland i dag, varför kanske ni undra?

    Jo jag kan inte låtabli att undra över, varför mår många så dåligt, när vi har det så bra ? Många ung-

dommar orkar inte leva, många skadar sig själva på olika sätt. Hörde i går eller i förrgår att massor av

skolbarn, inte kunde sova utan behövde sömn medicin, och många större barn hade börjat kissa på sig

om natten. Det har aldrig skrivits ut så mycket lungnande mediciner till barn som nu...!

Skolverket och många rektorer, gör ju också sitt till, för att "skydda" barnen från det och den som vi alla 

behöver, nämlig den gode Guden som har skapat oss alla, och som vi längtar till så länge vi inte har för-

härdat våra hjärtan, eller fått lära oss att det inte finns någon Gud. Tänk vilket mörker...

Jag skall berätta om en kille som heter Tomas Wallengren, som jag läste om i Tidningen Världen i dag.

Han har verkligen prövat både och.  Han växte upp i en kristen familj, men tog inte till sig detta om Gud

utan som tonåring satsade han på en karriär som punkrockare. I samband med detta blev det många kväl-

lar med mycket festande, men när festyran lagt sig väntade ångest och ett djupt mörker. Då låg han ofta 

vaken om nätterna och plågades av att han sårat kompisar och sin sambo. Från att ha varit en glad fest-

prisse var han vid 24 års ålder, en ångestfylld ja självmordsbenägen person, berättar han med tårad blick.

På min mammas födelsedag lovade jag att följamed till kyrkan vi skulle följas till en pizzeria efteråt.

Bakfull klev han in i kyrkan, där den kände evangelisten Joakim Sjöberg predikade. Nu inträffade samma

Gudsnärvaro som han kännt en gång förut, medn dragit sig ur. Redan fem minuter in i predikan så hade

Tomas bestämt sig att om predikanten skulle fråga om det var någom som ville bli frälst, så skulle han

räcka upp handen, och Carina tog samma beslut. Tomas upplevde då rent fysiskt hur all ångest lyftes av.

Guds härlighet formligen översköljde mig säger han. Och punkrockaren och gudsförnekaren förvandlades.

Han märkte också hur han på en gång förändrades i sitt sätt att tänka .De följande veckorna märkte han

hur han såg världen med nya ögon. När jag var ute såg jag naturen på ett helt nytt sätt, jag hade aldrig

tänkt på färger och former på allt skapat, som jag nu såg det var som att se en Disnyfilm, allt blev så

levande till och med husen såg färgglada ut.  Och när jag läste Bibeln, så förstod jag plötsligt vad det

stod. Tomas har aldrig gillat att tala inför människor och att bli pastor var därför det sista han kunde

tänka sig, Men nu är han pastorsutblildad, och är glad att få leda människor till den Herre och Gud som

har förvandlat hans liv så underbart, åren som nykristen blev också en tid då han alltmer fick lära känna

den Gud som han trott bara var en sagofarbror. Tårarna har tagit över när den nu 40 årige tvåbarns pap-

pan försöker sätta ord på det starka han fått uppleva, det var och är så obeskrivligt underbart, säger en

leende Tomas Wallengren. Och vi tackar för att han velat berätta för oss.

        Hoppas att ni också tyckte om att läsa denna ovanligt långa text, men jag ville belysa skillnaden

på att leva med Gud eller utan.  Säg aldrig till era barn att det inte finns någon Gud för det är inte sant !

och det kan ta ifrån dom barnatros tryggheten. Som dom så väl kan behöva i denna otrygga värld, kanske

i stället för en massa mediciner, som bara hjälper tillfälligt vis.

     Så vill jag önska Guds Välsignelse ! till er alla, och hoppas att vi får en trevlig helg på olika håll.

Kram från Sonja !

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej och välkommen till en bloggstund med mej. Vi har nyss varit till vår yngsta dotter Anki med familj, vi hade pratat om att mina olika dikthäften kanske borde samlas till en gemensam bok. Då frågade hon kommer du ihåg mamma vad som var det förs...

Hej  och välkommen till min bloggplats, som i dag har lite försommartema. Det är ju bara maj än men det har ju varit barmark så länge, så nu börjar man ju se vissa sommartecken, här och var. Pingst- och Påskliljorna konkurerar ännu här, med kroku...

  Hej kära vänner, och förlåt min oanmälda, lite längre frånvaro, här på bloggen, p.g.a. rubriken... Platt fall, det har gjort mig oförmögen, att ta mig hit upp till övervåningen, och datorn några dagar. Vad har hänt, kanske Ni undrar, jag ska...

Hej, och välkommen så här dagen före Valborgsmäss, jag brukar ju haft som tradition, att skriva en ny visa att sjunga varje år. När vi i Missionskyrkna firar Valborg uppe på Vitberget, där vi har vår så kallade S.M.U -stuga. I år hade jag en sång...

Hej och välkommen, visst är det en alldeles underbar årstid, som vi just nu befinner oss i  nu,!! ? Att höra vårfåglarnas alla fantastiska sångsätt och glada tjattrande ljud till varandra. Och att se alla  de vackra färggranna och olika färger oc...