God morgon så här dagen före första advent söndagen i nådens år 2011. Då lämnar jag temat vittnesbörd, som jag har haft ett tag, och återkommer till det efter alla helgerna som nu kommer på rad. I dag är det ju friska vindar ute, för att inte säga full storm. Det passar mej bra för jag har en dikt som jag väntat på att kunna använda nån gång i höst men det har ju varit så lungt och skönt hittills, så den har liksom inte passat in, men nu är det dags, här kommer den.

VINDEN SPELAR

Hör, hur novemberstormen spelar med stråken sin,

på stelfrusna grenar han drar melodin.

Det brusar och susar, i tornarten moll

grenar och blad far åt olika håll.

Nog har han en vissen fiol...

vi ryser och tänker på vintern i fjol,

ja, den mängden önskar vi ju inte

men nog längtar vi lite flingor från himmelen.

Som lyser upptiden som inne är,

när november mörkret står som tätast här.

Det är synd att jag inte kan sätta in bilden på den vissna fiolen som jag har ritat i boken, det kanske skulle gå men jag kan inte den konsten.Nu till ett par andra dikter som passar så här i advents tid.

MÖRKER --- LJUS

Mörkret står nu tätt omkring husen,

men i advents staken brinner ljusen.

Barnens ögon spelar lågans glans,

glittrar som om inga bekymmer fanns.

Varmt är i stugan, men utanför kallt,

tack Herre, att Du finns överallt.

Tack att Du finns där utanför,

där många vilsna sin vandring gör.

Dom söker och söker men vet inte vem,

tack Jesus, att Du hittar vägen till dem.

Tänd deras ögon svarta och tomma,

tack att dom får till Din värme komma.

Så en liten kortis, som jag skrev i morse när jag vaknade vid halv sex tiden, och hörde stormen.

DET ÄR ADVENT

Adventstid, skänker frid,

trots stormarnas brus.

Nu tänder vi i staken,

årets första Adventsljus.

Till minne av honom,

som är livets ljus.

Vars låga aldrig slocknar,

trots starka stormars brus.

Med detta vill jag önska er alla en fridfull och skön Adventstid,  sök er till någon kyrka och lyssna till härlig advents-

musik och sång. Välkommen till Missionskyrkan där vi får lyssna till Combrio kören.  Hälsar Sonja !

Godmorgon och välkommen till en fortsättning på temat vittnesbörd. Som jag berättade förra gången så började

jag skriva dikter om påsken som var aktuell då. Kollade i mitt "Påsk dikthäfte" i dag och såg att det fanns trettio

en dikter i den, som jag alltså skrev den veckan i en anteckningsbok, och där blev det liggande till framemot

nästa påsk. Men efter påsken fortsatte diktinspirationen att flöda, jag var förtillfället sjukskriven för diskbrock,

så jag var hemma i ensamhet under dagen sedan flickorna farit till respektive skolor, och min man som då jobbade

som resande försäljare och var borta under arbetsveckan. Så jag hade möjlighet att skriva ner orden som liksom stockade sig i mitt huvud. Det var ju oftast fragment, ord och bilder som sedan behövde bearbetas för att bli till färdiga dikter. Efter nån vecka upptäckte jag att dom flesta handlade om det evighetsfrö som det står om i bibeln

att Gud har laggt ner i varje människas hjärta. Efter en tid hade jag ett trettiotal dikter, där detta tema gick som

en röd tråd genom allt.

Efter en tid blev jag ombedd att komma och läsa några dikter på ett symöte, i Missionskyrkan som nu har blivit

andliga hem. Efter mötet kom en för mej okänd kvinna  bad att få köpa boken jag läst ifrån. När jag svarade

att jag inte hade någon bok utan bara hade detta i en anteckningsblock, sa hon med sträng röst till mig att detta

fick jag inte behålla för mig själv, utan jag måste se till att det blevtillgängligt för andra att köpa. Det är så kon-

stigt att denna kvinna har jag varken sett förr eller senare. Efter som hon var så bestämd och allvarlig fick det

mej att börja fundera på att låta trycka upp dikthäftet. Hon var inte den första som sa detta till mig men jag

hade bara tyckt att det var onödigt och att ingen annan skulle vilja betala för en diktbok som jag skrivit. Men nu

fick hon mej på andra tankar, kanske detta var något som Gud ville att jag skulle förmedla ?

Så jag började renskriva dikterna på skrivmaskin, som var det gängse då. Sedan började jag fundera på vad den skulle ha för tittel, och bestämde mig för Evighetsfrön eftersom det var temat i boken. Min svägerska som var konstnärlig, gjorde en bild för pärmen i form av ev maskrosboll som sprider sina frön. Efter som en av mina första dikter däri börjar, "Vårt evighetsfrö har som maskrosens frö, vingar"...  Tryckt på blå pärm tänkte jag mig.

    Men kvällen före jag skulle lämna den till tryckeriet, började jag fundera på om jag en amatör, som skulle ge

ut sin första diktsamling, på kristet tema, skulle kunna ta ett så stort ord i titteln som Evighetsfrön kanske var i

häftigaste laget. Så på kvällen när jag gått och laggt mej knäppte jag mina händer och bad, att Gud under natten

skulle ge mej svar på den frågan, ja eller nej. Men när jag vaknade morgonen efter, blev jag så besviken när Gud

inte gett mig något svar.

     Klockan var snart åtta så jag satte på radion som jag hade vid sängen, och då tonade en sång fram som jag

aldrig hört förr "Du vet väl om att med det frö du sår, av samma slag får du igen. Om du sår med Guds kärlek så

kom ihåg du får kärlek igen."  Då blev jag så glad, och kände att jag fått det svar jag behövde för att kunna få

använda den tittel jag önskade. Jag bad Gud om ett ja eller nej under natten, men han ville göra det på sitt sätt

och det var ju som vanligt mycket vackrare och mera överraskande. Och glad for jag sedan till tryckeriet.

     Om ni blir nyfiken på detta dikthäfte så hör av er på bloggen, så kan jag skicka det kostnad 40=kr.och frakt.

Nu vill jag önska er alla en trevlig helg, och välkommen till Missions kyrkan, Rosa kyrkan bakom Max, där har vi

Julmarknad i morgon kl. 10 till 14, lotterier, fika, försäljning av hembakat bröd m.m

Välkommna önskar

Sonj

P.S Jag kan ta med några diktböcker av Evigsfrön D.S

i

Välkommna i denna vackra måndagsmorgon, till en stund med mej på dagens tema där jag tänkte berätta några

egna upplevelser, för ett par veckor sedan skrev jag ju om vittnesbörd som jag läst om i Gideoniternas tidning.

Men nu gäller det alltså egna upplevelser.

När jag blev kristen efter en veckas Påsk budskap om Jesu lidandes historia som jag såg på T.v

Jag visste ju allt detta redan tidigare, men hade inte tagit detta till mig i mitt hjärta.

Men nu blev detta en sån stor "Aha upplevelse" för mej då jag plötsligt förstod att det var för mej personligen Jesus dött, då lämnade jag gråtande mitt liv i Jesu händer, och fick ett helt förändrat hjärta, tankar och liv. Han har ju dött för alla människor, men vi behöver var och en ta emot detta i våra hjärtan och kan lämna vårt liv i Jesu händer med en enkel bön, t. ex, och berätta för Jesus vad vi känner, precis som när man talar med en medmänniska.

Jag har skrivit ett par dikter om denna känsla, den ena heter ...

SÅ LÄNGE

Så länge jag bara såg på mig själv,

kunde jag ingenting fatta och ingenting förstå,

av livets och Guds hemligheter.

Synskärpan var inskrängt till mitt eget lilla jag,

bedrövlig i min litenhet.

Så länge jag försökte göra allting själv,

blev allting till ett kaos.

Jag var förtvivlad, förkrossad och rädd,

ja handlings förlamad.

Så länge jag bara lyssnade

till mina egna tankars,

förvirrade rundgång.

Misslyckad, oduglig, värdelös.

Så länge jag bara lyssnade

till mig själv,

var jag hopplöst förlorad.

Men någon sade, lyft blicken

från dej själv ett tag...

Se på honom, som dog för dej.

Se på honom,  han älskar dej.

SE PÅ HONOM !!

Och mina ögon såg,

och mina tankar visste.

Min handlings förlamning försvann,

och den som gjorde allt var han.

Sedan jag gråtit och sagt

mitt förlåt, förlåt, förlåt !!

Och mina ögon fått tvättas

i glädje gråt.

MED ÄNGSLIGA HÄNDER

Då med ängsliga händer, och skälvande fingrar

vågade jag liksom nudda, vid hans mantelfåll.

Och jag fick känna hans kraft

strömma in i mej, lungnande, värmande.

Han plockade med kärleksfulla händer,

upp skärvorna utav min barnatro.

Som om det vore något värdefullt,

någonting att ha.

Utan förebråelse

och med ömhet i rösten,

upplevde jag hans viskning

när han sa..

Kom mitt barn, kom igen !

Se,jag skall göra allting nytt.

Ja detta var några tankar om när jag kom till tro, och efter det så började jag söka efter en församling för att få

dela min tro med andra, ett vedträ brinner inte så bra ensamt, som ni vet. Detta skall jag berätta om en annan

gång, och alla fantastiska bönesvar jag fått genom åren, både matriella och djupt andliga.

Välkommen åter önskar jag er, Sonja.

Eftersom det är Allhelgona helgen nu, tycker jag det känns bra att skriva ett par dikter som passar till den här

helgen. Som får oss att tänka på våra nära och kära, som s.a.s gått före oss. Den första dikten kallar jag för

ALLHELGONAKVÄLL

I Allhelgonakväll

vi tänder våra ljus,

ock mörkret trängs undan

av hundratals ljus.

En kärleksfull handling

vid grav efter grav,

till minne av kära

blir till ett glimmande hav.

Sumbolen att död,

för från mörker till ljus...

Graven är dörr blott,

till vår faders hus.

RESAN

En resa bort från rum och tid,

varom vi intet vet.

En resa mot ett okänt mål

som är Guds hemlighet.

Vår tanke är begränsad här,

vi kan ej allt förstå.

Men där i Guds oändlighet,

där skall vi svaren få.

Där skall bekymmer

sorg och nöd,

ej tynga hjärtat mer.

Gud lyfter bördor redan här,

och hjälper den som ber.

Så får vi förtröstans fullt

vår fader lita på,

och veta att han kärleksfullt

berett den plats dit vi skall gå.

Där får vi mötas än en gång

och hjärtat fylls av glädjesång.

Då får vi se Guds härlighet,,

vars omsorg inga gränser vet.

När jag skriver detta, kan jag inte låtabli att rekomendera er att läsa boken, Himlen finns på riktigt.

Som berättar om en liten pojkes häpnadsväckande berättelse om sitt besök i himlen.

Författare TODD BURPO och Lynn Vincent. Finns på Gospel Media. w w w gospelmedia.se

En fantastisk bok att läsa, där man får många överraskande upplysningar, och härliga påstående av den fyraårige berättaren, som boken handlar om.

Ett bra och annorlunda lästipps, från mej till dej. Tack för i dag och vi ses kanske till lördagen igen, då fundetar

jag att skriva under temat "Undrens tid är inte förbi" egna upplevelser i ämnet hälsningar från Sonja.