Alla inlägg under juli 2010

Av Sonja - 24 juli 2010 09:56

Hej igen, nu vill jag fortsätta att berätta lite mera om vår trevliga resa i Pajala trakten. Som jag nämde förra gång-

en, så var vi denna dag på väg till just Pajala samhälle för att se Pajalas mycket ovanliga och vackra kyrka. Familjen

som vi besökte hade all anledning att besöka den och visa också oss den. Dom var vigda i denna kyrka, och så var

AnnaMaria deras dotter var döpt där, så det var förstås en speciell kyrka för deras familj. Nu kan vi ju inte låtabli

att hoppas på ett kyrkbröllop där igen mellan deras dotter och vårt barnbarn Magnus, dom har ju hållit ihop i några år nu, men i dag är det ju tyvärr inte så vanligt med äktenskap bland ungdommar, fast jag läste för nån vecka sedan att det just nu var ovanligt många som gift sig, det är väl av inspiration från vårt fina kungabröllop kan man tro.

     Efter besöket i kyrkan, besökte vi Lestadius museet Lars Levi Lestadius var ju uppväxt i en mycket sträng Lestadinistisk miljö, där allt som inte var nödvändigt skulle undvikas av dom troende, inget pynt och onödigheter var tillåtet. Men det berättas att en gång när han var på resa passade hans fru och dotter på att sätta upp gardiner

för ett fönstrer, och det berättas att han sett strängt på både gardinerna och dom, men han hade inte rivit ner dom i allafall sägs det. Intill museet, låg det en rödmålad huslänga, där Lestadius bott i väntan på att prästgården som han gjort ritningen till skulle bli färdig, det blev den inte medan han levde. Vi fick gå in och titta i det gamla huset

som kallades Pörte, vilket betyder Kök, men där var flera rum en riktig gammal miljö, fattigt och eländigt tyckte

jag men ungdommarna tyckte det var fantastiskt med dessa omålade möbler eller avfalnade fårger från vackra

gamla utsirade soffor som säkert ställts in där efter Lestadius tid. Där låg trasiga tjocka vämmarns- byxor (vadmals) och grova ostoppade strumpor, som ju inte borde ha varit prästkläder precis. Lestadius var ju också en välkänd botaniker, ja Världskänd till och med. Mitt emot det så kallade pörtet låg också delar av hans kryddgård kvar, tyvärr dåligt omskött just nu, men det brukar visst vara någon som har ansvar om skötseln där, men just nu var nog den personen på semester. Men vi såg en hel del både kända och mycket ovanliga växter där.Det berättas att han var mycket för att röka pipa, och fick en hel del kritik av församlingsborna för detta, men han förklarade att det  nog var bra för att den Helig Ande skulle kunna få fritt utlopp gm. honom eftersom han blev lugn och avslappnad av tobaksröken, så kunde han tala mera frimodigt. Ja, så känns det nog för många som är beroende av tobak.

Ja det finns mycket mera att berätta omkring denne man men det får ni söka i uppslagsböcker om ni är intreserad.

    Efter detta besök återvände vi till det vackra och trevliga sommarställe i Kardis där vi var på besök, vi skulle

åka hemmöver redan samma afton, innan vi for blev vi bjudna på en jätte god,  räkpaj, jag funderade ett tag på om jag skulle skriva ut receptet till er, men vågade inte fråga om lov, vi fick också en fantastiskt god och vacker frusen jordgubbstårta till efterrätt, så ni förstår nog att dit längtar vi tillbaka en annan sommar, men först väntar vi hit dom på återbesök. Men det blir en annan historia.  Välkommen åter nästa vecka, då blir det nog dikter tror,  Sonja


Av Sonja - 17 juli 2010 09:26

Hej go vänner, jag måste få berätta för er om en härlig resa till Pajala, närmare bestämt ett litet ställe som heter Kardis, härifrån Skellefteå är det ungefär 35 mil. Ett av våra äldre barnbarn Magnus har sin flickväns föräldrar där

under sommaren, annars bor dom alla i Märsta. Men nu var dom som vanligt under sommarlovet där uppe och hälsade oss  välkommen dit, så vi tog dom på orden och gjorde ett besök där  och det ångrar vi då inte.  Det var

fantastiskt vackert där uppe där deras stugor låg, dom hade tre stycken på tomten den ena mysigare än den andra. Det låg alldeles vid Torne älv med en underbar utsikt långt utöver Torneälves vindlingar. Den dagen vi kom var det soligt och varmt och älven låg alldeles stilla och blank. Jag kan inte låtabli att tänka på Evert Taubes sång (tror jag i alla fall att det är) som lyder Fjärden ligger blank som ett nybonat golv, just så stilla låg den mäktiga Torne-älven denna underbara kväll, några i sällskapet tog motorbåten och gled sakta iväg tills vi såg den som en liten prick till slut. Vi andra satt kvar och njöt i den varma kvällssolen, endast störd av lite mygg och knott, men det var ovanligt lungt även på den fronten.



                         Denna kvällen, eller natten kanske jag skall säga fick vi se midnattssolen sakta gå

ned som ett rött klot bakom trädtopparna, precis klockan tolv för att direkt börja sitt uppstigande igen och himmelen och älven lyste oranges gul som guld. Jag önskar att jag vore en målare, att i färg återskapa motivet.

Magnus vårt barnbarn fångade det med sin kamera, så kanske jag kan få det med, om jag inte ska välja bilden av solen som går ned bakom grantopparna. Vi satt uppe till klockan två på natten och bara njöt. I väntan på att kunna

få någon bild på plats, får jag lust att i en kortdikt beskriva beskriva det underbara cenarietl även om det inte blir

så bra som ett fotografi så får det duga just nu.


MIDNATTSSOL

Tack att jag ögon fåt att se,

en midnattssol gå ne´

inför min blick, i Kardis,

jag fick en glimt av Paradis.

Där rosa moln på blekblå sky

som änglavingar far.

Och Torneälv som gjord av gull

för natten och för solens skull,

låg stilla blank, som gjord av is,

som gator av gulld i Guds paradis.


Vi som bor här i Skellefteå tycker ju att vi också har midnattssol men det skiljer sig ganska myckeupptäkte vi. 

Innan jag skriver något mera skall jag berätta att precis mitt i älven går gränsen mot Finnland. Man kunde se finska flaggor vaja i  kvällssolen,

så dom flesta som bor där uppe är både Finsk- och Svenskt- talande, så också vårt värdfolk. Tänk så praktiskt att bo så till att man lär sig två språk samtidigt. Som barn har man ju lätt att lära språk och sen har man ju nytta av det hela livet. 

Nästa dag var vi iväg och såg en helt annan del av samma älv, en brusande och vilt forsande älv som hördes långa vägar, och som man tycker skall vara störande för ortsborna att hela tiden höra, men man kanske vänjer sig med tiden. Denna plats hette Kengis, där hade varit ett stort järnbruk förut, vad jag förstod. Där intill låg ett Kafe´i en gammal  byggnad och interiören var i gammal "bonde antik " stil, där fanns både mat och jättegott kaffebröd, som vi lät oss väl smaka av.


Sedan for vi vidare mot PAJAJA för att bl. a. göra ett besök där Lars-Levi Laesadius bott och verkat som präst m.m det visade sig vara ett mycket intresant ställe men det får bli en berättelse till nästa gång. Nu skall jag försöka få på plas en bild av midnattssolen.  Välkommen nästa vecka, önskar jag Sonja.




Av Sonja - 10 juli 2010 09:29

Välkommen i denna vackra juli morgon,  som ni ser vill jag fortsätta lite till på temat Förundran; Stefan Edman har skrivit ett bibelord och några tankar om-

kring detta för varje sommarmånad, som jag i dag vill dela med er. Jag börjar

med Juni även om den månaden redan har gått så vill jag ta den med eftersom

den s.a.s.börjar från början, det är ett citat från Psaltaren 139: 16-17 som lyder


Du såg mej innan jag föddes, i din bok

var de redan skrivna, de dagar som hade

formats innan någon av dem hade grytt.

Dina tankar, o Gud är för höga för mej,

väldig är deras mångfalld.


(sedan fortsätter författaren med sina tankar)

Hur kan en skir doftande nyponros bli till - av

biljoner atomer från mark, luft och vatten ?
Hur kan blåklockor växa fram ur skrynkliga frön?

Och skönsjungande lövsångare ur spermier och ägg?

Under försommaren är hela naturen en enda stor

myllrande barnkammare. I varje tuva i havsvikar

och träd firar kärleken triumfer. Liv vill liv !

Själva är vi också en del av denna skapelseordning.

Storögda strövar vi runt, fyllda av förundran

inför den Högste.


(så till texten för Juli som han kallar Tilliten)


Bibeltexten kommer nu ifrån Matteusevang. 6:26

Se på himmelens fåglar, de sår inte,

skördar inte och samlar inte i lador,

men er himmelske fader föder dem.

Är inte ni värda mycket mera än de?

(Mitt tillägg, det är Jesus som säger detta)


Så till Edmans tankar...

Almanackan och mobiltelefonen - glömm dem.

Göm dem! Klä av dig rollerna,

sjunk ner i hängmattan. Eller på ängen

med näsan i klöverns honungssöta blommor.

Ge benen och hjärnan semester.

Ge själen tid att hinna ifatt kroppen.

Lyssna till Guds hjärtslag i skapelsen.

Öva dej i bekymmerslöshet; bekymmren

kommer tids nog. Öva dej i tillit till

Honom som upprätthåller världen...


Nu vill jag sluta med en av mina sommardikter som jag tycker kan passar...


GUDS ANDE

Nu fyller skaparens ande jorden,

visar i sin skönhet

Guds kärleks rikedom.

Du som ögon fått att se,

se, Guds sköna skapelse.


Nu fyller Guds ande

luften med sång,

floder med klingande jubel

som du kan höra,

med ditt öra.

Lyssna, njut och se

människa sjung me´


Nu fyller Guds ande

luften med dofter,

dofter av tusende slag

skapelsen bjuder,

en sommardag.

Njut då, 

med alla sinnen du fått

böj ditt huvud

och tacka blott.


Men vet, att allt detta

vackra vi ser,

är blott en skugga

som Herren oss ger.

Av vad vi ska få se 

den gången,

då vi gått dit bortom

skuggorna och sången.


Tack för i dag, hoppas att ni tar till Er lite av Stefan Edmans förslag att gå ut och njuta av Guds skapelse i denna underbara sommartid. Jag kanske kommer tillba-

ka på sensommaren också med lite mer av hans texter. Men till veckan tänker jag

berätta om ett par semester dagar som vi var i Pajala med omnejd och fick njuta

av dess fantastiska natur. Eller kanske blir det först att berätta om besök som vi får till veckan av barnbarn och barnbarnsbarn, härliga och efterlängtade besökare

jag önskar er allt gott till dess vi ses, Sonja.






Av Sonja - 3 juli 2010 09:26

Å vilken underbar morgon, nästan 18 grader varmt kl. 9 på morgonen. Härligt !!

Välkommen ni som tittar in på min blogg, det torde väl inte vara tidigt så här på

morgonen förstår jag, men jag vill ju gärna ha skrivit litegrann först.

Som ni ser på rubriken har jag återgått till temat Förundran som jag hade för ett

tag sedan, det är ju Stefan Edmans fantastiska bok som jag tar lite tankar ifrån,

i dag skriver jag från det stycket som heter -- där börjar det !


        Hur stilla sittande vi än kan känna oss därhemma när vi sitter i tv-soffan är

vi ständigt på resa-med en hastighet av 30 km. i sekunden !

Jag tänker förstås på färden runt Solen med rymdfärgan Tellus. Eller Moder Jord för att använda den helige Franciskus mera ömsinta uttryck. I själva verket har det pågått i fyra tusen fem hundra miljoner år, långt innan vi själva fanns till.

Våra med resinärer är minst två miljoner andra arter; örter, träd,insekter, fiskar

fåglar. Min komentar, Jag tror att det får räcka med den svindlande tanken här.

        Ta upp en näve mull ur din rabatt. I en handflata ryms nästan lika många

levande organismer som det finns människor på jorden. Nyttiga bakterier, som fixerar kväve och driver runt näringsämnen i sinnrika kretslopp. Det är dessa osynliga som tillverkar jorden vi odlar vår mat i. Våra liv börjar hos dem nere i

markens mörka katakomber.

         Drick ett glas vatten. Forskarnas mest fantasieggande teori är att varje

droppe -- i hav och sjöar, i saliven på tungan, o ditt blod och alla dina 60 biljoner

celler har sitt ursprung i iskristaller i en dåtida Hale Bopp, en svärm kometer som smälte och uppfyllde Jorden när den kolliderade med vår unga planet.

         Vattenmolekylen, H2 O, har en sagolikt vacker arkitektur, med sin 104 gra-

ders vinkel mellan syret och de två väteatomerna. Allt liv, du och jag, står och faller med denna "heliga geometri".

         Nu tror jag att ni fått nog, att tänka på och förundras över för i dag, för-

fattaren skriver också att förutom naturvetenskap, kan även konst och musik

och även poesin hjälpa oss att förstärka den.. Smaka på de här raderna av

amerikanen Walt Whitman:

          Jag tror att ett grästrå är ingenting mindre än

          stjärnornas dagsverke

          och att lika fulländade är ett sandkorn, en myra

          och gärdsmygens ägg

          att lövgrodan är ett mästerverk för den högste

          att björnbärsrankan skulle pryda i himelens förmak

          att den minsta led i min hand kommer alla maskiner

          på skam

          att kon som idisslar gräset med nedböjt huvud är

          skönare än någon staty

          och en mus ett mirakel, stort nog att omvända

          sextrillioner tvivlare.


Vi behöver skyndsamt återerövra en stark FÖRUNDRANSKULTUR. Som stärker lus-

ten till livet. Och ger oss en etisk grund för att förnya oss själva och samhället.

          Gå nu ut och förundras över skapelsen och njut av den sköna sommaren.

Tack för i dag och välkommen åter att förundras lite till, ha det så gott.  Sonja.

      

Presentation

Omröstning

Vem är du som besöker min blogg?
 Allmänt intresserad av diktläsning
 Kristen diktläsare.
 Bekant
 Familj
 Övrigt

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards