Hej go´vänner, visst är det härligt att det närmar sig valborgsmässoafton, och vi

kan börja sjunga in våren igen efter denna långa och snörika vinter. Här har vi fortfarande lite snö kvar, men så är det ju ofta här uppe. Tyvärr så verkar det ju

som det skall regna  på Valborgsmässoafton, om väderleks rapporterna får 

rätt. Det hoppas vi att dom inte har, men man får ju klä sig efter vädret.

I dag tänker jag skriva en vårvisa som jag har gjort på mel. Vårvindar friska. Jag

skriver den redan i dag om ni skulle vilja ta ut den och använda vid er brasa. Jag

 hade den nog med den här tiden i fjol också, men jag har ändrat lite i texten för

att passa i år. Så här blev den då...

Vårvindar friskar, duggregnet piskar

askmoln i år på himmelen far.

(alt. gråmulen sky på himmelen drar, till ett annat år).

Maj, var välkommen, så lyder sången

men än April, är mulen och sval.

Undrar så smått om brasan sig tar,

här ligger det ju snö ännu kvar.

Smällarna smälla, hundarna gnälla.

Då är det vår, ja vår!!

Vårvindar ila, kom ska vi kila

ut för att hinna grilla en stunn.

Korvarna våra, svarta men råa

grillsotet knastrar i vårna mun.

Kära go vänner, nu är det vår,

tårögda vi vid brasorna står.

Häxpipor tjuta, gnistorns spruta,

då är det vår, ja vår!!

(Samma melodi fast något omgjord text, för varmare vårar än det jag skrivit om här ovan, och för er som bor i skåne t.ex.)

Vårvindar friska, susa och viska,

blå skyar över himmelen drar.

Maj var välkommen, så lyder sången

vårkvällen här är inte så sval.

Här finns det chans att brasan sig tar,

det har ju varit torrt några dar.

Smällarna smälla, hundarna gnälla

då är det vår, ja vår.

KAMPEN

Våren kämpar en ojämn kamp,

överrumplas av kylan.

Vintern ger sig inte så lätt,

vill i det längsta behålla greppet.

Det känns som kampen

mellan ont och gott,

det känns som kärlek eller hat.

Våren vill väcka jorden till liv,

men vinterns kyla håller emot.

Fast kylan och vintern

får ge sig till slut,

för skaparens årstids beslut.

Jag önskar en trevlig Valborgsmässoafton, jag återkommer på första maj med

flera vårsånger eller dikter. Ha det så bra till dess,  önskar Sonja.

I dag vill jag dela lite tankar omkring temat här ovan, varför mår vi så dåligt

vi som har det så bra ?  Hörde den frågan ställas i Tv. för ett tag sedan, och jag

tänkte direkt inom mej, därför att så många har lämnat tron på en god Gud, då

mister man ju glädjen, tryggheten och den frid som bara han kan ge. Och då får

mörkrets makt övertaget, och då är det inte lätt att vara människa.

 Jag tänker på den unga flickan som berättade om sig själv, hon hade varit tvångsomhändertagen i tre månader för att hon skadat sig själv på olika sätt.

Hon lider av ett alltmer ökande ungdomsproblem, att medvetet utöva våld på sig

själv. Om det gör ont på utsidan, gör det mindre ont på insidan hörde jag någon förklara. Med blicken stadigt in i tv-kameran svarade flickan på frågan, varför ?

De vuxna förstår inte eller bryr sig inte om man säger att man mår dåligt. Då lättar det åtminstone en stund, om man får ont i kroppen.

Vad kan vi kristna göra, i och våra församlingar, hur skall vi kunna finna dom?

Bön är ju en stor och möjlig tillgång, Jesus säger ju att vi får inte kränka och se ner på barn, änkor, fattiga, eller andra i svåra situationer. Församlingar med sin mångfald av åldrar, kulturer och olika livsöden, är ju en välsignelse, men hur skall

dom som behöver den mest hitta dit ? Genom Alfakurser kanske, som ju numera finns i dom flesta kyrkor. I vår tid är människor oftast inte fattiga på materiella tillgångar, utan kanske mest på hållbara relationer.

Min man och jag är Gideoniter, vad är det förnågonting kanske du undrar, jo det

är en organisation som delar ut Nya Testamenten bland annat till skolungdommar.

Kanske du fått ett sådant i skolan när du gick i 7an eller 8:an, du kanske har det

kvar, sök så ska du finna står det i bibeln, så kolla. Vi delar ju också ut biblar i

andra sammanhang t.ex till poliser, militärer, på hotell, och inom vården delar vi

kvinnor ut ett vackert vitt testamente, till dom som jobbar inom vården, Eller till

dom som går utbildning i vårdskolor och dylikt. Så vi kanske ses någon gång !

 I vår tidning läste jag om en

kvinna som heter Jolomi och bor i Årjäng hon berättar, hennes syster var svårt sjuk, och hon började fundera på hur kort livet kan vara, då dök en spontan tanke upp att hon skulle pröva om Gud verkligen existerade. Hon tänkte jag ska ge Gud en chans... Hon gick uppför trappan och tog fram en bok hon aldrig tidigare varit intresserad  av, ett Nya Testamente. Jag blev omedelbart fascinerad berättar hon, jag kände det som om jag såg klart för första gången i mitt liv.Under några få dagar läste hon igenom boken från pärm till pärm. Och i dag så tackar hon Herren för ett helt förändrat liv och en glädje hon inte visste att det var möjlig att äga.

Ja, tyvärr så är det ofta så att icke troende människor fått den uppfattningen att det är tråkigt och tungt att vara  kristen, men som ni kanske förstår av dessa berättelser så är det tvärt om. Och om men läser bibeln så blir man snart varse, att Gud är en god Gud som älskar oss och vill hjälpa oss när det blir jobbigt och svårt, han är ju den

enda som kan det också för ingenting är omöjligt för honom.  Nu vill jag skriva en av mina dikter som berättar om

min personliga tro. Det heter...

JAG VILL BÄRA

Jag vill bära min tro

som i kupade händer,

rädd att den skall gå sönder.

Den  ädlaste pärlan

jag äger i livet,

dyrbar men skör som av glas.

Eller stark som berg

beroende på,

om vid min tro jag kan stå.

För frestaren finns

både här och var,

han gärna min tros pärla tar.

Han vill skrämma mej till

att gömma den så,

att andra den inte skall se och förstå.

Den glädje och trygghet

som Gud till mej ger,

han berikar mitt liv

varje dag mer och mer.

Tack för i dag och välkommen åter nästa vecka, då är de väl dags för lite Valborgsdikter och sånger på vår -temat,

då blir det mera från den humoristiska sidan.  Hoppas vi ses då, ha det gott önskar Sonja.

Visst är det ett underbart ord som jag har som tema i dag, äntligen känner jag att

det kan användas i dess rätta betydelse. Nu då vi är i mitten på April borde man ju kunna lita på att våren är här, fast April kan man ju aldrig lita på fullt ut. Jag hade tänkt att jag skulle börja med Psalmen Din klara sol går åter upp... men just nu snöar det, och solen lyser med sin frånvaro, även om det verkar börja ljusna.

Och det är ju bra, det visar ju att vi inte har något askmoln, som skymmer sikten

här uppe i norr, som ju annars är ett problem i hela europa, på grund av vulkan-

utbrottet i Eyjafjallajökull på island.

Så jag tror att jag börjar med att berätta om några tydliga vårtecken, som jag

ser alldeles här i närheten, som t.ex att älven har rivet som det kallas, sen ett par tre dagar tillbaka. Första öppningen syntes i måndags här utan för vårt fönster

vi är ju lyckliga nog att ha en älvstomt så vi har senariet alldeles inpå oss, men framemot aftonen var det helt igenproppat av snö och isflak. Men vi vet att nu

smälter det frusna och vi ser hur isblocken rusa i omtumlande hopar mot sin vilja, utefter älvsfårans brusande vårflods ysterhet, förs ut mot havet. Och så i går

morse flöt älven stilla och bred som om den aldrig varit igenproppad, och förstelnad av vinterns krafter. Och nu gläds vi att den kan flyta fritt igen.

VÅRVINTER

I en vacker Aprilmorgondags kyla,

stiger solen upp, i all sin glans...

sin  Afrodite ur havet.

Himmelen rodnar i det avklädande ljuset

som närmar sig allt mer.

Nu vänder ljuset åter

som i skapelsens morgon var bestämt,

även om våren kan tveka

följer årstiders växlingar jämt,

efter dess uppgjorda plan.

Naturen följer skapelsens bud

naturens ordning vilar i Gud.

VÅR KÄNNING,

I en susning, anade jag våren

redan en gråkall marsdag.

Den fanns i korta ögonblick

som flyende toner i vinden.

Som en aning, en känsla en dröm.

Ännu fäller himlen frusna tårar,

över redan svunna vårar.

Motvilligt drar sig vintern undan,

i vårens klara morgonljus,

långsamt tinande, bortdunstande.

Plötsligt glittrande, spelar solen

drivorna ett spratt,

jagar genom sin värme

förgängelsen på flykten.

Gunnar Brusewitz, skriver i sin bok Natur kalendern, om April månad.

Det finns människor som ständigt klagar på det nordiska vädret. Men besökare från länder med praktiskt taget oföränderligt klimat upphör aldrig att avundas oss våra ideliga, dramatiska väderleksskiften. April brukar därför höra till den givna attraktionerna för sådana som kommer från länder som t. ex. Kalifoniens eviga sol. I april vet man ju aldrig från ena stunden till den andra vad vädret har i bakfickan. Sol och snö växlar obesvärat med regn och rimfrost. Först mot slutet av mån. börjar det stabilisera sig en smula.

Han skriver om morkullan och tjäderspel, som ju är fantastiska upplevelser, men

jag upplever en stor glädje just nu att höra alla småfåglars sång och tjatter, som

är i en helt annan tonart, nu då det våras och dom söker sig en partner och planerar för nytt liv i familjen. Han skriver också om tranornas ankomst och dess massuppslutning, vid hornborgar sjön, men jag såg här om dagen på Tv. att det finns tranor även här i våra snötyngda trakter, det blev nog inte lätt att hitta något matnyttigt då. Man får ju hoppas att det finns några som har ansvar att lägga ut något ätbart åt dom den här tiden på året.

Ännu tvekar våren i morgonkylan,

men flyttfågelsträcken 

målar sina plogar i full visshet...

Bevingade jubelkörer,

fyller tomrummet i morgonljuset.

tänder deras längtans brand

tillbaka till norden, till födelselandet...

VIDE UNG

Livet återvänder.

Vitmössade videbarn,

föds åter fram,

ur vårens modersköte.

När jag här om dagen funderade på att skriva lite om våren och såg denna lilla dikt om viden, tänkta i denna kalla vår finns det säkert inte några "videkissar"

alls, men döm om min förvåning då min man som varit ute på sin morgonprome-

nad kom hem med ett stort fång med så stora viden som jag aldrig nånsin sett.

Då blev jag glad!

Han berättade också att gröna blad från påsk-eller pingst liljor börjat sticka upp

genom snön, i backen med söderläge. Då kom jag att tänka på min dikt som heter,

DET NYA LIVET

Det nya livet sticker opp,

grodd och blad och knopp.

Det nya livet pockar på

livets pulsar hastigt slå,

stör det gamla och det vana,

som länge gått i ostörd bana.

Livet, en droppe som fylls till bristningegränsen...

Hoppas att jag inte skrivit så mycket nu att jag fyllt det till bristningsgränsen.

Men ni har ju möjlighet att dela det på ett par gånger, eller så. Jag är glad för att ni vill besöka min blogg och läsa mina olika blandningar av ämnen. Välkommen igen nästa vecka få se vad det handlar om då, det vet jag inte ännu, men jag har

många ämnen  på gång. Vi ses, hälsningar från Sonja.

Godmorgon, och välkommen till en dag med glädjebud från människor som berättat om sitt möte med den kristna

tron, som fått livet att förändras helt. Men innan jag berättar om detta vill jag börja med ett bibelord, som jag fick

i går, när jag började fundera över vad jag skulle skriva om i bloggen i dag, jag kände mig helt tom, så jag

knäppte mina händer som jag ofta gör och sa till Gud jag har ingenting som jag kan skriva om i morgon, hjälp mej! Då kom den vers som börjar så här, direkt i min tanke: "Gläd dej i Herren alltid, än en gång vill jag säga: Gläd

er !  Så nu vill jag berätta om några olika livsöden, där glädjen i Gud, fått ta över i stället för sjukdom missbruk och

andra jobbiga situationer.

Läste nyss i LP, nyheterna om hur Lollo och Kåres liv har gjort en tydlig vändning. Det positiva är så stort, säger dom, sedan de  med Guds hjälp, kunnat lämna alla galenskaper som missbruket ställt till med, som inneburit bl. a.

fängelse och många andra åtgärder. Men nu lever vi i de positiva följdverkningarna, summerar de, där de nu sitter i sin ombonade lägenhet i Örebro. Åratal av missbruk och förnedring, har förbytts till trygghet och glädje.

Cirkusartisten Mie Åkesson säger: "Jag är så tacksam för mintro, utan den vet jag inte var jag skulle varit i dag"...

Lex, en kille i samma cirkus gäng säger: "Min tagline är att det är coolt att vara kristen". Ungdomarn uppträder

i Pingstkyrkan med i en hip-hop grupp, vid en ungdomssamling för "Spik", Den nya nykterhets org. som blivit så pop-

pulär, särskilt bland ungdomar. Spik nykter, är parollen.  Också något att glädjas åt.

Med fokus på Thailand läste jag i tidningen SOS Segerraporter, i Januari 2007 flyttade Per och Marielle Gisselsson

med en grupp SOS-missionärer till Khon Kaen i nordöstra Thailand. Syftet var att etablera en missionsbas med vi-

sionen att nå onådda folkgrupper med evangelium,= Det glada budskapet.  Här några som berättar vad som hänt i deras liv.

JESUS FÖRÄNDRADE ALLT...

Jag heter Nuttie, och är 19år. När min vänt tog mig med till ett möte i Khon Kaen Church så var det första gången jag fick höra talas om Jesus. Budskapet tog tag i mitt hjärta på ett sätt som jag aldrig varit med om tidigare. Jag bestämde mig för att bli frälst och lämna min mörka livsstil bakom mig. Sedan den dagen är ingenting sig likt, Jesus

har verkligen förvandlat mig och i dag är jag en helt annan person. Jag känner hur jag växer i min tro, fördjupas i guds ord, lär mig be och leva ett spännande liv med Jesus varje dag. Och tillsammans med missionärerna så vittnar

jag och ber försjuka och predikar om min tro på Jesus.

BOTAD FRÅN AIDS

Tak berättar, jag är uppvuxen i Khon Kaen, men levde flera år i Bankok. Där levde jag ett mycket destruktivt och

perverst liv. Detta ledde till att jag blev sjuk och fick veta att jag hade en långt utvecklad HIV- smitta. Jag skick-

ades hem för att dö, och jag fick diagnosen AIDS. Min hud hade ändrat färg, min lungkapasitet var dålig, jag hade

ständig feber och jag vägde endast 48 kg.

Min bror som hade blivit en kristen låg ofta på knä vid min säng och kämpade i bön för mig. Han berättade att Jesus kunde bota sjuka. Jag bestämde mig för att ta emot frälsningen och låta döpa mig. I samband med detta började

något märkligt hända i mitt liv; i stället för att bli sämre började jag tillfriskna snabbt. Läkarna förstod ingenting av det som hände, när mina värden blev bättre och bättre. Sedan två år tillbaka är jag friskförklarad och har inga spår av HIV- smitta i min kropp. I dag är jag ansvarig för mötesvärdarna i den församling där jag är medlem. Jag är så tacksam för att Jesus har gett mig ett nytt liv!

Ja tänk att Jesus är den samme i dag, som han var då han gick här på jorden och gör under än i dag, och runt hela

vår jord.  Nu tror jag att jag slutar med en liten glädje dikt...

GLÄDJE

Det finns inte ord att berätta,

inte tankar det finns att förstå.

De under Gud gör i var hjärta,

som tillitsfullt till honom vill gå.

Jag önskar att jag kunde dela,

den glädje som han ger till mej.

Men han som har glädje till alla,

behöver ej dela med mej.

Han har så det räcker också till dej,

hoppas att du inte då tackar nej.

Så ett ord från Psaltaren 68:20  Lovad vare Herren! Dag för dag bär han oss; Gud är vår frälsning.

Tack för i dag, hoppas att du har kunnat uppfatta detta som ett glädjebud, även om det varit jobbiga händelser,

så har det ju tack vare Guds ingripanden fått ett lyckligt slut, som det ju alltid får när man vänder sig till honom.

Så önskar jag er allt gott och en skön helg, välkommen till veckan jag skulle vilja börja skriva om våren, men det

kanske är förtidigt också då, det känns som det ligger för mycket snö ivägen än. Få se vad det kan bli, vi hörs !

Sonja.

Plad påsk !! Det vill jag ropa ut, nu då den "rätta" dagen under påskhelgen är inne, den dagen då Jesus uppstod ifrån de döda, som han förutsagt.

HAN ÄR DENSAMME

Han som lät rövaren

bli värdig Paradiset,

Han som bad för sina bödlar,

Fader förlåt dem.

Han är densamme i dag.

Han, den törnekrönte,

som bar våra synder

till dödsriket.

För att fullborda allt.

Han är densamme i dag.

Han som steg ut

i morgonljuset,

på den tredje dagen.

Och öppnade

himmelrikes port för oss,

med sina evighetsnycklar.

Han är densamme i dag !!

Så gläd dej,

våren är på väg...

Och JESUS lever !!

Det är allt, jag har att säga efter detta påskens drama, som kulminerar i Påsk-

dagens underbara triumf. Efter detta är allt gjort som behöver göras, det är bara

att tro, på detta underbara som Jesus gjort för oss.

Genom Jessu

uppståndelse,

överlever livet

döden !!

Så önskar jag Er alla se skön annandag påsk, vi hörs nån dag i slutet på veckan

hälsar jag, Sonja

I arla morgonstund är jag i dag uppe för att dela några tankar i diktform med er.

om långfredagens händelser. Börjar med dikten som heter...

VIA DOLOROSA

Så gick du Herre Jesus Krist 

ditt Via Dolorosa,

en smärtornas och dödens

väg mot Huvudskalle platsen.

Men folket hånade och skrek

gör några under så vi vet,

om vi ska tro, du är Guds son

då ska du slippa vårat hån.

Å Jesus, vilken frestelse

att låta några under ske.

Vad tänkte du o Jesus Krist

om människorna då,

vad kände du i hjärtat ditt

som av dom skymfats så.

Var redan då, du uppfyllt av

ditt kalls Gudomlighet,

med kärleksögon kunde se

i perspektiv av evighet.

Så bar du då ditt kors för oss

för våran synd och skam,

som segertecknet skulle bli

genom din död på korsets stam.

VI VAR MED

Vi var också med den dagen,

då hammarslagen ljöd.

För oss blev Jesus kristus slagen,

våra synder blev hans död.

Kungakronan på hans huvud

onskans taggar bar.

Om hans kläder och hans mantel

nedsligt lott man drar.

Han som oskyldig blev offret

för att rädda våra liv,

vad hans hjärta skulle lida

av vår ondska och vårt kiv.

Han med hjärtat fyllt av kärlek,

han fick utstå spått och spe.

O, förlåt dom käre fader,

hördes han på korset be.

Blinda ögon kan ej se...

VID NIONDE TIMMEN

Ropet från Golgata,

ett smärtornas rop

från en korsfäst frälsare.

Ett förtvivlans rop

över all den synd,

som lagts på hans

skuldror att bära.

Han den ende oskyldige

Han fördes för oss

ner i den djupaste befläckelse.

Insåg med förtvivlan

hur outsägligt stor

vår syndaskuld var.

Den synd som han

var satt att sona.

En människoson

i syndanöd,

det blev din lott att vara.

Fader varför har du övergivit mig !!

Ropet vi nioende timmen

ett smärtornas och nödens,

ett förtvivlans skri...

Men också hoppets

och förtröstans rop.

Fader i dina händer lämnar jag min ande !!

Då rämnade förlåten

i templet i två stycken.

Vägen öppnades,

in i det allra heligaste

för alla människor...

Jorden skalv

och klipporna rämnade.

Solen förmörknade,

skymd av sorgeflor.

Förvisso var denne Guds son !

Ropet vid nioende timmen,

ett triumfens och

uppståndelsens rop.

Ropet vid nionde timmen

öppnade himmelrikets port,

för alla som tror...

Lyssnar du ??

Så slutar jag min berättelse om detta Påskdrama, som är lika aktuellt att på-

minnas om, varje år. Men jag är glad att jag kan få återkomma med glädje-

budet på påskdagen, Jesus är uppstånden och lever för alltid. Hälsningar Sonja.

Ja så är vi inne i s.k stilla veckan, ni är hjärtligt välkomna att gå med mig en stund, tillsammans med Jesus på väg mot korsfästelse, död, och uppståndelse.

Den allra största händelsen i världshistorien, som skett av kärlek till oss män-

niskor. Har ni tänkt på att vi har vår tideräkning från Jesu födelse ?

I dag skall jag "bara" skriva dikter från mitt lilla påskhäfte, och börjar med dikten

STILLA VECKAN

Stilla veckan,

en tid för oss

att stanna upp,

begrunda, förundras

försöka förstå.

Stilla veckan,

Guds tid för oss,

till oss, för oss.

Guds kärlek segrar !

Stilla veckan,

när livet

övervinner döden.

Stilla veckan,

en läkedom

för stressade själar,

i vår förvirrade tid.

SKÄRTORSDAG

En ststa måltid

med de dina.

Du delade brödet

symbolen för din kropp.

Du delade brödet

med de tolv,

då visste du redan,

en av er...

Du delade vinet

symbolen för

ditt heliga blod.

Du försökte förklara

men ingen förstod...

En sista måltid

med de dina,

Du och Judas

visste redan...

GETSEMANE

Alena fick du kämpa

din sista natt i bön,

alena med din ångest

fick du gå.

Dina följeslagare

ej orkar höra på,

dom var så trötta

var så trötta så...

Alena fick du kämpa

mot frestaren som sa,

ta till din makt

så krossar du dom alla.

Gör blott några under

så blir du deras kung,

frestaren han ville

se dig falla.

Alena fick du ropa

till frestaren att gå,

alena med din ångest

var du då.

Alena fick du lova

att tömma smärtans

kalk,

Alena fick du lova,

följa Herrens plan

i allt.

Alena fick du bida

och söka Herrens röst.

Alena i Getsemane,

alena utan tröst.

Medan du svettades blod,

dina lärjungar intet förstod.

Detta måste ju ha varit en av de jobbigaste stunderna i Jesu liv som människa, att ha sina vänner så nära, och inte kunna dela det med dom

då han visste att fienderna var så nära, dom hann ju inte ens gå därifrån

innan Judas kom med soldaterna som skulle ta honom till fånga.

Nog känns det bra att man vet utgången, att det blev Jesus som fick segra till sist, och att hans död på korset ledde till frälsning för alla som tror och tar emot

honom i sitt hjärta. Det står ju Hjärtats tro, och munnens bekännelse. det sista

är inte minst viktigt.

Nu vill jag önska er en god fortsättning på stilla veckan, vill ni återkomma i

morgon långfredag, så är ni välkommen då. Ha det så bra önskar Sonja.