Nu är vi framme vid Skärtorsdagen, och jag hoppas ni vill följa med på min

fortsatta vandring, genom påskhögtiden. Detta var nog den svåraste tiden för Jesus, skulle jag tro . Avskedet inför döden från lärjungarna, sveken och

tortyren som väntade. allt detta visste han redan. Den första dikten heter

SKÄRTORSDAG

En sista måltid med de dina,

Du delade brödet, symbolen för Din kropp.

Du delade brödet med de tolv,

då visste Du redan, en av er.....

Du delade vinet, Ditt heliga blod,

försökte förklara, men ingen sörstod.

Men Du och Judas visste redan....

GETSEMANE

Alena fick Du kämpa, Din sista natt i bön,

alena med din ångest, fick Du gå.

Dina följeslagare, ej orkar höra på,

dom var så trötta, var så trötta så...

Alena fick Du ropa, till frestaren att gå,

alena med din ångest, fick Du stå.

Alena fick Du lova, att tömma smärtans kalk.

alena fick Du följa, Herrens plan i allt.

Alena fick Du bida och söka herrens röst,

alena i Getsemane, men änglar gav Dig tröst.

Detta får räcka för i dag, i kväll ska vi gå till Getsemane stund, i vår kyrka

och få ta del av Herrens bröd och vin. Det är ju underbart för oss som vet

att detta inte var slutet, utan egentligen början. Så vill jag tacka så mycket

för uppmuntrande komentarer, det gläder mej också, att mina dikter kan få bli använda, i andra kristna sammanhang. Jag vill också önska Er en välsig-

nad fortsättning på påsken.

Sonja.